Andres Küng

Andres Küng (13. IX 1945 – 10. XII 2002) oli eesti päritolu rootsi publitsist ja poliitik.

Küng sündis Rootsis Ockelbos eesti pagulaste pojana. Ta lõpetas 1967. aastal Stockholmi ülikooli magistrikraadiga majandusteaduse alal ning täiendas end hiljem õpingutega poliitikateaduste ja filoloogia valdkonnas. Ta töötas aastatel 1969–1972 Malmös Rootsi riigiraadios toimetajana ning hiljem vabakutselise ajakirjanikuna eesti- ja muukeelses perioodikas, samuti telekanalites välisuudiste kommenteerijana. Küng osales eesti pagulasorganisatsioonide tegevuses. Andres Küng elas Malmös. Ta oli alates 1992. aastast Eesti Kirjanike Liidu liige.

Andres Küng oli pühendunud võitlusele Balti riikide iseseisvuse eest. Ta oli enne Eesti taasiseseisvumist üks aktiivsemaid väliseesti literaate, kes tutvustas rahvusvahelisele publikule Eesti ajalugu ja olukorda Nõukogude Liidu koosseisus. Küngi sulest on ilmunud hulgaliselt artikleid ja üle viiekümne raamatu Eesti ja muu maailma poliitilisest olukorrast eesti, rootsi, inglise, saksa, soome, norra, läti jt keeltes. Sageli esines ta nendel teemadel loengutega. Küng osales aktiivselt Rootsi Rahvapartei tegevuses, olles aastatel 1982–1991 Rahvapartei juhatuse liige. 1993. aastal asutas Küng Eesti esimese eratelevisioonijaama EVTV. Lisaks päevakajalistele poliitilistele teemadele käsitles Küng oma publitsistikas ka Rootsi kristlike misjonäride tegevust Lõuna-Euroopas ja rootsi asustuse ajalugu Eesti aladel.

1998. aasta novembris tunnustati Andres Küngi Läti Vabariigi kõrgeima riikliku autasuga – Kolme Tähe ordeniga. 1999. aasta veebruaris pälvis Küng Eesti Vabariigi Valgetähe ordeni.

L. P.

Raamatud rootsi keeles

Latinamerika – reform eller stagnation? Stockholm: Aldus, 1969. 382 pp.
Jordens förtryckta – etniska minoriteter i världen. Stockholm: Aldus/Bonniers, 1970. 266 pp.
Samerna – det okända folket. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1970. 174 pp.
Bangla Desh: ett asiatiskt dilemma. Stockholm: Askild & Kärnekull, 1971. 177 pp.
Estland: en studie i imperialism. Stockholm: Aldus/Bonniers, 1971. 243 pp.
Kampen för Bangla Desh. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 1971. 32 pp.
Vad händer i Baltikum? Stockholm; Lund: Aldus/Bonnier, 1973. 274 pp.
Att så socialism och skörda fascism: fallet Chile. Stockholm: Askild & Kärnekull, 1974. 245 pp.
Esterna i Sverige. Stockholm: Immigrant-Institutet, 1974. 116 pp.
Förlovat och förlorat land: reportage från Palestina. Örebro: Libris, 1974. 210 pp.
Sverige, Sverige, fosterland! Stockholm: Aldus/Bonniers, 1974. 175 pp.
Det moderna Island. Stockholm: Utrikespolitiska institutet, 1975. 32 pp.
Bruce!: driven av kärlek eller... Örebro: Libris, 1976. 175 pp.
Boliviafararna. Stockholm: Den Kristna Bokringen, 1977. 193 pp.
Det tredje Israel: hos samfund och sekter i Det heliga landet. Örebro: Libris, 1977. 215 pp.
Vad händer i Finland?: om förhållandet Finland–Sovjet. Stockholm: Federativs, 1977. 243 pp.
Astrid: Marseilles ängel. Stockholm: Kristna bokringen, 1978. 211 pp.
En dröm om frihet: om passivt motstånd i dagens Baltikum. Örebro: Libris, 1978. 192 pp.
Fallet Agapov. Stockholm: Bokád, 1978. 170 pp.
Fallet Engström/Sareld. Örebro: Libris, 1978. 208 pp.
TV-folk: TV-kolleger på Aktuellt, Rapport, Kvällsöppet. Stockholm: Bokád, 1978. 207 pp.
Frihalsad: 25 år med Erik Edin och LP-stiftelsen. Vällingby: Harriers, 1979. 269 pp.
Kristna martyrer i öst och väst: 30 fall från vår egen tid. Örebro: Libris, 1979. 188 pp.
Lång väg till frihet. Örebro: Libris, 1979. 192 pp.
Don Gustavo och bläckfisken som åt bananer. Örebro: Bokförlaget Libris, 1980. 240 pp.
Dessa mina minsta: en bok om Britta Holmström och IM. Vällingby: Harriers, 1982. 198 pp.
Människan och samhället: vem bestämmer? Stockholm: LiberLäromedel, 1982. 64 pp.
Sådan är socialismen: en orättvis betraktelse? Uppsala: Timbro, 1982. 281 pp.
Vindens barn: om medlöperi förr och nu. Stockholm: Timbro, 1983. 323 pp.
Baltikum lever! Lund: Timbro, 1984. 211 pp.
Hoppets öar: med Wiktor Norin i världen. Herrljunga: Harrier, 1984. 191 pp.
Låt Pysslingen leva! Stockholm: Timbro, 1984. 162 pp.
Vingar över Amazonas. Stockholm: Kristna Bokringen, 1984. 159 pp.
Huvudjägarna i Himalayas skugga: en bildberättelse om nagafolkets unika förvandling. Aneby: KM-förlaget, 1985. 73 pp.
Raoul Wallenberg: igår, idag. Stockholm: Timbro, 1985. 133 pp.
Estland vaknar. Stockholm: Sellin & Blomquist, 1989. 318 pp.
Handbok för rätt: så här bär du dig åt med myndigheter och massmedia! Stockholm: Timbro, 1989. 173 pp.
Visst finns det hopp: en bok om Erik Edin och LP-stiftelsen. Stockholm: Den Kristna Bokringen, 1989. 218 pp.
I svenska fotspår: människor och miljöer i Estlands svenskbygder. Göteborg: Timbro, 1990. 319 pp.
Tallinn: en personlig vägvisare. Stockholm: Sellin & Blomquist, 1990. 189 pp.
Baltikum: en handbok om Estland, Lettland, Litauen. Hudiksvall: Winbergs, 1991. 250 pp.
Estland: en personlig vägvisare. Stockholm: Sellin, 1991. 299 pp.
Sverige och Estland: äntligen goda grannar? Göteborg: Akademiförlaget, 1991. 188 pp.
Andres Küng med hjälp av Argita Daudze, Riga: en personlig vägvisare. Stockholm: Sellin, 1992. 250 pp.
Vilnius: en personlig vägvisare. Stockholm: Sellin, 1993. 160 pp.
Andres Küng och Lars Andersson, Synvändan: en bok om TV-profilen Lars Andersson och hoppet om miljön. Stockholm: Sellin & partner, 1997. 320 pp.
Kommunismen och Baltikum: dokumentations- och debattskrift om kommunismens brott mot mänskligheten i Baltikum. Stockholm: Jarl Hjalmarson Stiftelsen, 1999. 62 pp.
Helig dåre: boken om Erik Edin. Stockholm: Sellin & Partner Bok, 2001. 263 pp.
Ett liv för Baltikum: journalistiska memoarer. Stockholm: Timbro, 2002. 351 pp.

Raamatud eesti keeles

Saatusi ja saavutusi: Baltikum tänapäeval. Lund: Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1973. 256 lk.
Mis toimub Soomes? Soome–Nõukogude Liidu suhetest. Stockholm: Välis-Eesti & EMP, 1977. 310 lk.
Tuule lapsed: peatükke kaasajooksikluse ajaloost. Rootsi keelest tõlkinud A. Saluäär. Tallinn: Perioodika, 1990. 62 lk.
Rootslaste jälgedes: inimesi ja olukordi rootslaste asualadel Eestis. Tallinn: Kupar, 1991. 127 lk.
Baltikumile elatud aastad: ajakirjaniku mälestused. Rootsi keelest tõlkinud Vladimir Beekman. Tallinn: Olion, 2002. 333 lk.